Loluwari Média (Díli) – Provedoria Direitus Humanus Justisa (PDHJ) lansa rejultadu relatóriu pontu ho ha’at ne’ebé importante durante iha monitorizasaun Tinan 2025 nian iha ámbitu Aniversáriu ba dala-22.
Provedór-Adjuntu Boa Governasaun Rigoberto Monteiro hatete, relatóriu ne’e nu’udar rezultadu levantamentu dadus no fiskalizasaun ne’ebé hala’o durante tinan 2025.
“Ami iha relatóriu tematiku ha’at rezultadu monitorizasaun ho fiskalizasaun PDHJ ninian relasaun ho sela detensaun, prizaun, ospitál referál, sentru saúde komunitáriu no sentru protesaun sosial sira” dehan Provedór-Adjunto Boa Governasaun Rigoberto Monteiro ba jornalista sira iha salaun CNE kakoli Díli, Tersa(26/05).
Nia dehan, PDHJ mós lansa relatóriu kona-ba implementasaun direitu ema ho defisiénsia, relatóriu kontas anuál no relatóriu investigasaun ba kazu sira ne’ebé investiga durante tinan 2025.
komparasaun entre relatóriu 2024 no 2025 hatudu mudansa positivu liu-liu kona-ba tratamentu ofisiál seguransa sira hasoru ema detidu no jovem sira.
“Ita tenki orgullu katak iha 2025 ita livre husi torturasaun. Ida ne’e sai lisaun di’ak tebes no ita sai lider ba kampaña anti-tortura iha rejiaun,” dehan nia.
Segundo PDHJ, monitorizasaun regular ne’ebé hala’o durante tinan hirak ikus ajuda hasa’e konsiénsia membru PNTL no guarda prizionál sira atu trata detidu sira tuir lei no prosedimentu ne’ebé vigora.
Iha setór saúde, relatóriu ne’e deskobre problema iha jestaun no distribuisaun ai-moruk iha territóriu sira.
“Dala-ruma ita ko’alia kona-ba ai-moruk menus hela de’it, maibé problema mós mai husi jestaun distribuisaun ne’ebé la lao di’ak no prosesu administrativu ne’ebé la efisiente,” Nia esplika.
Tanba ne’e, PDHJ rekomenda ba MS atu hadia sistema distribuisaun ai-moruk no infraestrutura bazika saúde sira ne’ebé seidauk adekuadu.
“Rekomendasaun prinsipál ba Ministério da Saúde maka atu hadia jestaun distribuisaun ai-moruk no aloka orsamentu atu hadia infraestrutura bázika saúde,” tuir relatóriu ne’e.
Iha área protesaun sosial, PDHJ halo vizita ba uma mahon, orfanatu no sentru rehabilitasaun sira atu avalia kondisaun fatin no protesaun ba vítima sira.
“Ami husu ba Ministério da Solidariedade Social atu estabelese mekanismu no regras estandarizasaun ba uma mahon no sentru protesaun sosiál sira atu garante fatin ne’ebé dignu ba vítima sira,” dehan nia.
PDHJ mós afirma katak durante períodu 2023 to’o Abril 2026, PDHJ hatama ona pedidu fiskalizasaun abstrata ba lei balu ne’ebé konsidera viola prinsípiu direitus umanus.
PDHJ espera katak entidade relevante sira hanesan Ministério da Saúde, Ministério da Justiça, Komandu Jerál PNTL no F-FDTL bele implementa rekomendasaun sira ne’ebé temi iha relatóriu atu hadi’a servisu públiku no garante protesaun direitus umanus iha TL.
Jornalista Estajiaria : Dulce Magalhães/Arcângela dos Santos Pereira
Editór : Herminio Cardoso
