Loluwari Media (Dili) – Ministru Juventude Desportu Arte no Kultura (MJDAK), Nelio Isaac Sarmento, hatete, Timor-Leste marka pájina foun no istoria dahuluk ba eventu multi-desportu husi Juventude Luzofona hodi halibur povu komunidade Países no Língua Portugueza (CPLP).
“Ohin Timor-Leste hakerek pájina foun ida iha nia istória hodi simu, ba dala uluk, eventu multi-desportu ida-ne’e, ne’ebé selebra buat di’ak liu husi juventude luzófona, sira nia talentu, perseveransa, espíritu reziliénsia nian, no valór sira ne’ebé halibur ita nu’udar povu maun-alin sira”. dehan Ministru Juventude Desportu Arte no Kultura (MJDAK), Nelio Isaac Sarmento, iha nia diskursu durante serimonia abertura jogu CPLP iha Estadiu Munisipal Dili, Sabadu (19/07).

Nasaun sudeste aziátiku ki’ik ida ne’e, maske ladún bo’ot hanesan país sira seluk, orgullu hodi buka nafatin atu hametin lasu amizade no kooperasaun entre país CPLP sira.
“Jogu CPLP, nu’udar selebrasaun solidariedade, amizade, no unidade entre ita nia nasaun sira no nu’udar espasu previlejiadu ida iha ne’ebé desportu sai nu’udar ponte entre kultura sira, promove dame no dezenvolvimentu.
Governante ne’e, hatete, tinan 2025 haksolok hodi simu delegasaun husi nasaun maun alin sira ne’ebé nasaun 7 maibé nasaun 3 mak la partisipa iha eventu ne’e, maibé sira nia espiritu iha komunidade CPLP metin nafatin.
“Iha tinan ida ne’e (2025), ami simu ho ksolok delegasaun sira husi nasaun maun-alin hitu. Infelizmente, Brazil no Guiné Equatorial la partisipa iha tinan ne’e, maibé espíritu CPLP nian metin no moris nafatin. Ami hein katak, iha edisaun sira tu’ir mai, nasaun sira ne’e sei bele hamutuk ho ami”. nia haktu’ir.

Alende ne’e permite atu fó saudasaun ba delegadu, atleta, no membru liu 500, ne’ebé na’in 250 mak atleta, ne’ebé lori sira nia kór, esperansa, no mehi mai Timor-Leste.
Jogu sira ne’e reprezenta plataforma ida ne’ebé makaas hodi promove valór fundamentál sira desportu nia, respeitu no kooperasaun, maibé sira mós hanesan opurtunidade ida atu fahe jogu justu, espíritu ekipa nian, no kultura sira, hametin lasu umanu sira, no buras nu’udar komunidade internasionál.
Nia salienta, liuhusi desportivu hodi hametin fiar no sai instrumentu ba dezenvolvimentu maibé la’ós ba treinu atleta de’it, maibé atu hari’i ponte inspirativu ida ba foinsa’e sira no hasa’e Timor-Leste, nia naran iha palku internasional, liliu iha komunidade CPLP.
“Ami fiar metin katak desportu nu’udar instrumentu ba dezenvolvimentu, la’ós de’it atu treinu atleta sira, maibé mós atu hari’i ponte, hodi inspira foinsa’e sira, no hasa’e Timor-Leste, nia naran iha palku internasionál”. nia haktu’ir.
Jornalista : Anis
